Jag chockade kroppen och steg upp kl. 6.15 Kroppen tänkte nog: "Vad fan sysslar du med? Stiga upp så här Goddamn tidigt? På en lördag!" Jag klädde på mig, åt frukost och borstade tänderna. Tog mina mediciner, 6 st tabletter och alla är mot överdrivet filmtittande. Sen hoppade jag på bussen till Luleå, som åkte 7.10, jag var framme kl. 9.40

Min syster Maria stod och väntade på mig, och vi for på stan, första anhalt blev tidningsbutiken Aurora. Jag var till Ur & Penn och hämtade min armbandsklocka, sen åt vi pizza på Matstället, gott! Jag var in till Game Stop, där fanns begagnade DVD-filmer, jag hittade Red Sun Rising med Don "The Dragon" Wilson:

Sen var jag till Hemmakväll, där var det ommöblerat. Inget Luleå-besök känns komplett utan att besöka Hemmakväll. Jag köpte Monsters vs Aliens:

Som bonus fick man med B.O.B.s Big Break, som är en 13 minuters kortfilm i 3D. Det följer med 4 par 3D-glasögon.

Vi åkte sen till Öjebyn och var framme vid 14.00 Jag surfade lite, kollade bl.a min Hotmail. Vid 16.45 åkte jag, Maria och Fredrik till Luleå. Vi hade bokat bord på Waldorf kl. 17.30 Jag åt fyra små rätter, en klassiker som alltid går ner. Till efterrätt blev det blåbärspaj med glass. Mums! Vi var nästan två timmar på Waldorf, sen gick vi till Kulturens Hus för att se på Pablo Francisco, som skulle uppträda kl. 20.00 i stora salen. Biljetten, som jag köpt i förväg, kostade 530 kr. Vid 19.45 började insläppet och strax efter 20.00 började showen.

Först var det en svensk stå-upp komiker följt av tre amerikanska. Sist var det dags för Pablo Francisco. Han är känd för sina imitationer och ljudeffekter, men framför allt för att han härmar filmtrailer-rösten. Tack vare Internet har han blivit världskänd. Pablo imiterade bl.a Arnold Schwarzenegger och Chris Rock. Nivån på skämten låg så klart under bältet, det skämtades om bl.a sex, onani, bögar och negrer och vi i publiken fick använda våra skrattmuskler. Pablo visade bl.a hur en porrfilm ser ut om man snabbspolar. På slutet fick Pablo stående ovationer. Två timmar senare var showen slut och man fick träffa komikerna. Jag fick mina två DVD-filmer signerade av Pablo, och tog även ett foto.

Pablo Francisco - Bits And Pieces:

Pablo Francisco - Ouch!:

Jag och Pablo Francisco:

Kolla in hans T-shirt!

Vi åkte sen tillbaka till Öjebyn och var framme vid 23.00 Vi hade planerat att avrunda kvällen med popcorn och en DVD-film, men alla var ganska trötta så jag chockade kroppen en gång till, och gick och lade mig före midnatt på en lördag.

Jag sov till ca 10.30, steg sen upp och åt frukost. Farsan och morsan hade just kommit till Maria. Vi åkte en sväng till stan, där vi besökte Coop Forum. Jag köpte Man In The Mirror - The Michael Jackson Story:

Michael Jackson spelas av Flex Alexander.

Vi åt senare middag hos syrran, till efterrätt fick vi cheesecake, gott! Vi åkte hemåt och kom fram till Korpis kl. 19.15 En mycket trevlig helg i Luleå!

Jag avslutar med ett klipp med Pablo Francisco:

På lördag åker jag till Luleå för att se på Pablo Francisco på kulturens hus.

Sammanlagt 21 personer röstade på min förra omröstning:

Vilken är din favoritkaraktär inom filmen?

Vinnare blev Indiana Jones.

Nu finns en ny omröstning till höger.

Min klass gick ut grundskolan 1989. Vi hade ingen klassåterträff efter 10 år, men nu när det gått 20 år hade vi det. Igår, lördagen den 26 september, träffades vi i Pajala vid 17-tiden på soltorget. Vi var 10 st i klassen, 6 killar och 4 tjejer. Alla kom på träffen, utom två tjejer. De bor i Stockholm och Göteborg, så det är ju en bit att resa till Pajala.

Vi började med att berätta kort om vad vi gjort de senaste 20 åren, som en slags genomgång. Vi var till krogen och där fortsatte snacket. Sen gick vi till sporthallen där vi åt en trerätters middag vid 19-tiden. Det dracks även en hel del. Jag visade hur man pratar som Darth Vader genom att prata in i en tillbringare. Senare på kvällen, vid 21.30, började dansen, det var Playons som spelade.

Det var kul att få träffa alla efter 20 år, vissa hade man inte sett på länge. Man får hoppas att det blir fler träffar, kanske nästa om redan 5 år, då det är 25 år. Då får man börja ordna lite tidigare, så att alla kan vara med, nu blev det lite i ”sista minuten”. Tyvärr glömde jag digitalkameran hemma, så det blev inga bilder.

Från vänster till höger: Erlend Ottem, Jocke Skog, Zak Tell och Bård Torstensen.

Clawfinger är ett svenskt-norskt band med rapparen Zak Tell i spetsen. Övriga medlemmar är Jocke Skog, Bård Torstensen och Erlend Ottem, som lämnade bandet i oktober 2003. Bandet spelar en blandning av hårdrock och rap. Låtarna har tänkvärda texter och de kan spela stenhårt! Men bandet har också visat upp en mer melodiös sida med låtar som Simon Says och Point Of No Return. Jag var 20 år när jag upptäckte detta band 1993, och deras debutplatta innehöll hits som Nigger, The Truth och Warfair. De blev snabbt mitt "husband".

Clawfinger har släppt sju skivor, och jag har alla:

Deaf Dumb Blind, 1993.

Use Your Brain, 1995.

Clawfinger, 1997.

A Whole Lot Of Nothing, 2001.

Zeros & Heroes, 2003.

Hate Yourself With Style, 2005. (Plus DVD med musikvideor och en konsert).

Life Will Kill You, 2007.

Clawfinger har även en hemsida.

When I grow up, there will be a day, when everybody has to do what I say.

(Do What I Say)

Nigger, The Truth och Warfair från debutalbumet Deaf Dumb Blind:

Sammanlagt 15 personer röstade på min förra omröstning:

Vinnare blev plockgodis.

Sammanlagt 21 personer röstade på min förra omröstning:

Vinnare blev Billie Jean. Det var roligt att den vann, för det är även min favorit. 

Idag är det min födelsedag, fyller 36 år. Så nu är man närmare 40 än 30. Men åldern är ju bara en siffra, man är ju bara så gammal som man känner sig.